Imorgon så...
åker vi till Karlstad med Tuva, hon ska på läkarbesök på avd 10 och evt. blir hon utskriven från sjukhuset. Enda kruxet är att hon ska ha ökat ordentligt i vikt.
Efteråt åker jag och Tuva till Grums och hälsar på, pappan får åka hem igen :-)
Kärlek /Erika
Efteråt åker jag och Tuva till Grums och hälsar på, pappan får åka hem igen :-)
Kärlek /Erika
Förlossningen...
Den 21/12 -11 hade vi tid hos barnmorskan kl 14.00, det var en vanlig koll som alla andra gånger. Vi fick komma in och precis när jag satte mig ner så gick mitt vatten. Det var lite som på film, det bara splashade till och jag blev jätteblöt. Det enda jag fick fram var: - Oj det blev blött här och att Jag tror mitt vatten gick.
Barnmorskan blev lite chockad och ringde förlossningen, som sa att jag skulle komma in. Först ringde BM till sjuktransport, men ändrade sig senare och ringde efter en ambulans (det skulle dröja så innan sjuktransporten skulle komma). Runt 15.00 var ambulansen där och de ville gärna att BM skulle kolla hur mkt jag hade öppnat mig. Så hon tittade och uppskattade det till att jag var öppen ca 3-4 cm. Sedan bar det av mot Karlstad, ambulanskillen ville att jag skulle tala om när jag började få ont. Men jag tyckte inte att jag hade jätteont.
Vi var framme i Karlstad ca 16.00 och jag fick byta om till fina sjukhuskläder, mina egna var blöta. Barnmorskan på förlossningen satte en infart som jag fick antibiotika genom, detta för att bebisen skulle få det eftersom att hon blev för tidigt född. Vi pratade om bedövning och jag testade lustgas, men det var det värsta jag provat.
Tillslut började jag få ganska ont och BM kände efter och det var alltså dags att börja krysta. Hon fick tala om för mig när mina värkar kom, för jag kände inte det själv. På 3 krystvärkar var hon ute och det tog ca 5-10 min.
Under tiden kom ett team från avd 10 (neoantal) för att berätta vad de skulle göra efteråt. Maken fick klippa navelsträngen och hon fick ligga en liten stund på mitt bröst.
Förlossningen gick hur lätt som helst och jag skulle lätt kunna göra om det. Men tiden efteråt har varit ganska så jobbig.
Våran dotters lungor var inte mogna och hon kunde inte syresätta sig själv. Så hon var kopplad till en CPAP (hjälper till att vidga ut lungrna) sedan fick hon också syrgas. Hon sondmatades också, idag är hon fri från maskinerna men sondmatas fortfarande. Vi är hemma sedan en tid tillbaka och har besök av en sjuksköterska från avd 10 (hemsjukvård). Vi hoppas att hon snart är av med sonden, för amma har hon börjat göra.
Hon har fått namnet Tuva och var 47 cm lång och vägde 2480 g kl 18.12 var hon född, hon är den finaste bebisen!
KÄRLEK / Erika
Barnmorskan blev lite chockad och ringde förlossningen, som sa att jag skulle komma in. Först ringde BM till sjuktransport, men ändrade sig senare och ringde efter en ambulans (det skulle dröja så innan sjuktransporten skulle komma). Runt 15.00 var ambulansen där och de ville gärna att BM skulle kolla hur mkt jag hade öppnat mig. Så hon tittade och uppskattade det till att jag var öppen ca 3-4 cm. Sedan bar det av mot Karlstad, ambulanskillen ville att jag skulle tala om när jag började få ont. Men jag tyckte inte att jag hade jätteont.
Vi var framme i Karlstad ca 16.00 och jag fick byta om till fina sjukhuskläder, mina egna var blöta. Barnmorskan på förlossningen satte en infart som jag fick antibiotika genom, detta för att bebisen skulle få det eftersom att hon blev för tidigt född. Vi pratade om bedövning och jag testade lustgas, men det var det värsta jag provat.
Tillslut började jag få ganska ont och BM kände efter och det var alltså dags att börja krysta. Hon fick tala om för mig när mina värkar kom, för jag kände inte det själv. På 3 krystvärkar var hon ute och det tog ca 5-10 min.
Under tiden kom ett team från avd 10 (neoantal) för att berätta vad de skulle göra efteråt. Maken fick klippa navelsträngen och hon fick ligga en liten stund på mitt bröst.
Förlossningen gick hur lätt som helst och jag skulle lätt kunna göra om det. Men tiden efteråt har varit ganska så jobbig.
Våran dotters lungor var inte mogna och hon kunde inte syresätta sig själv. Så hon var kopplad till en CPAP (hjälper till att vidga ut lungrna) sedan fick hon också syrgas. Hon sondmatades också, idag är hon fri från maskinerna men sondmatas fortfarande. Vi är hemma sedan en tid tillbaka och har besök av en sjuksköterska från avd 10 (hemsjukvård). Vi hoppas att hon snart är av med sonden, för amma har hon börjat göra.
Hon har fått namnet Tuva och var 47 cm lång och vägde 2480 g kl 18.12 var hon född, hon är den finaste bebisen!
KÄRLEK / Erika
